En stark och en mycket svag människa.

Jag har precis berättat för mamma om två människor jag mött idag. Två så extremt olika människor. 

Person nummer 1: En ung kvinna som är nybliven mamma. Har varit med om en olycka som resulterade i en halvkrops förlamning. Har precis fått raka bort alla sina långa dreads för att operera bort sin i följden tredje hjärntumör. Äter så starka mediciner att hennes forna smala kropp samlat på sig massa vätska och blivit svullen.

Person nummer 2: En antagligen ganska ensam kvinna i 60 års åldern. Glad men mycket mycket bitter. Sitter förmodligen hemma och funderar på kvällarna vad hon ska kunna göra för att förpesta en, annars mycket glad, tjejs liv.

Kvinna nummer 1 är en människa vars personlighet jag beundrar någonting så fantastiskt mycket. Trots att hon precis opererat bort en tumör i hjärnan för tredje gången är hon glad att kunna hålla sitt barn med i alla fall ena armen. Hon är så tacksam att få hjälp att man med glädje springer mellan provrummet och bharna ute i butiken (ibland springer man tillochmed lite fortare för hennes skull..). Hon är så tacksam att kunna på birsta - trots att hon dagen innan julafton fick ett anfall på grund av hennes läkande hjärna, att hon inte längre får köra bil. 
Kvinna nummer 2 är en sån som gärna vill vara viktig och ha rätt. Hon vill returnera ett nersatt plagg - trots att jag vid ett flertal tillfällen berättade för henne att "det är alltså inget öppetköp på denna, det är bytesrätt.". Väl i butiken nöjer sig hon och hennes dotter (till vilken plagget var) med ett tillgodokvitto. När denna kvinna sen kommer hem bestämmer hon sig att göra lite liv i stugan. Så hon ringer mig i butiken och säger att hon minsan visst ska få pengarna tillbaka, och om hon inte får det ska hon ringa reklamationsnämden och Sverker på Plus och jag vet inte allt. Hon får inga pengar tillbaka och vi får väl se om Sverker ringer mig i veckan eller så...?

Nu såhär på kvällen funderar jag, och även fast det låter ohumant, så hoppas jag ändå långt inne att nästa tumör ska falla på kvinna nummer två. På nåt sätt kan hon behöva någonting för att sätta ett tillgodokvitto i perspektiv till. Kvinna nummer ett gör att det finns hopp för alla. Kvinna nummer två vill jag slänga i en betongvägg.

Over and out.

Kommentarer
Postat av: Arja Janne

Bra skrivet lillskit ;), hon är verkligen en sån man önskar att det hände nåt så hon uppskattar saker!

2010-01-18 @ 22:10:17
URL: http://arianne.blogg.se/
Postat av: p

åh förstår precis va du menar, jobabr i klädesbutik och vissa där kan göra en galen mens vissa andra ger en sådan livsenergi och hopp!

2010-01-19 @ 21:13:39
URL: http://ihpm.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
  • RSS 2.0